Nu kom Victor precis hem.
Ni kanske tycker att det är konstigt att jag bor hos just Victor nu, med tanke på att vi inte är tillsammans längre.
Men vi försöker bygga upp en vänskap, om jag får säga så går det ganska bra. Dock har jag ju fortfarande känslor för han, men "dom" har blivit bättre också.. Inte så bra som jag önskar, men det kommer. Han vet om det också och har blivit väldigt försiktig med att ingenting som händer gör att jag mår sämre. Alltså att jag inte tycker det är jobbigt att sova här eller att kolla på film med han på kvällarna och ligga bredvid varandra samtidigt. Allt det har blivit grymt mycket bättre, förut grät jag varje kväll. Nu händer det bara ibland och då brukar jag gå in till Märta eller prata med Per på telefon, då blir jag på lite bättre humör.
Så jag är på bättringsvägen. Äntligen.