Den rätta

Fick en fråga till min Rosa Låda, som jag tänkte skriva här. När jag svarade så växte det som fram ett litet blogginlägg.

Hur vet man att man har hittat den rätta?

Det är nog väldigt individuellt. Det finns inget direkt svar att så här känns det, så här vet man. Vissa kanske anser att man känner fjärilar i magen när man pussas och någon annan kanske tycker att om man varit tillsammans visst länge för att det ska vara den rätta. Jag tror att det är något som växer fram, man vaknar inte på morgonen en dag och tänker ”men gud han/hon är ju den rätta!”.

 

Sen kan man tänka den rätta för vad? För att gifta sig eller? Det måste man ju inte göra, eller är det inte äkta kärlek då? Det har nog blivit lite mycket hysteri kring att hitta ”the one” och det har krypit ner i åldrarna dessutom. När man är tonåring ska man inte leta efter den rätta, det tycker inte jag. Man är för ung, för liten för att tänka på giftermål.

 

Jag vet, jag är bara 17 år. Jag borde kanske inte gå runt och fundera på det här. Men här har ni mina tankar om det också.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0