Nu får jag det sagt :)

Ja, här ligger man och har väldigt tråkigt och lyssnar på musik i headsetet för att inte väcka dom andra.. Varför kan jag inte sova fast jag är trött?? Det finns ju typ ingen att chatta med och inget intressant att läsa (har redan läst allt jag hittar), så varför kan jag inte bara lägga mig och sova? Jag tror det är för att jag ligger och tänker så mycket på lite allt möjligt, tex simningen, Han som jag ska berätta mer om sen när jag känner att det är seriösare, kompisarna som man typ tappat hemma i Östersund, skolan här och hur jag ska undvika att må lika piss här som i Ösd..
Simningen flyter på och jag känner verkligen ingen tävling oss simmare emellan, som man gjorde hemma.
Han, ja det finns mycket att säga och jag säger långt ifrån allt. Men jag vet att många tycker att det är sjukt (lite att ta i va?) att det har gått så kort tid sen jag och Per gjort slut.. Jag är mycket väl medveten om det och det är Han oxå. Därför tar vi det lugnt nu i början och det är därför jag inte vill skriva hans namn och typ inget annat heller, ifall det skulle gå åt skogen.. Men visst, kalla mig Kissie-wb för att jag inte vill flasha allt och alla i mitt liv för dom läsare jag har ;) Och ja, han läser bloggen.
Kompisarna i Östersund som typ 'tappat' finns det inte så mycket att göra åt nu. Jag vet att jag kanske inte ansträngt mig fullt ut, så jag ska inte lägga skulden på någon. Tycker bara att det är synd, men life goes on.
Och jag mår mycket bättre här än vad jag gjorde när jag bodde i Östersund så jag ångrar verkligen inte att jag flyttade. Jag tog chansen och jag egotanken 'Det är jag som kommer lyckas' peppar mig varje dag ;) Självförtroendet är verkligen på topp men rädslan över rykten och skit finns fortfarande. Men ingen här vet någonting om mitt liv i Östersund eller varför jag flyttade hit och jag gillar att det är så en tid framöver. Men Han vet ju såklart och han förstod (vad jag uppfattade det som iallafall)
Och jag måste säga att mina tjejer och rumskompisar är guldvärda! Känns typ som en famlij, men vi bor ju typ i en lägenhet så ;) Kul varje kväll och mycket snack.

Ja, nu orkar jag inte skriva så mycket mer, jag tror inte att jag somnar än iallafall. Men jag avslutar med det som jag sagt nästan varje gång jag pratat om Älvsbyn, det är här och nu mitt liv börjar.
God natt och grattis till er som orkade läsa allt :)

Puss,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0